Nu har jag passerat 5600 personer i mitt släktforskningsarkiv. När jag började hade jag ingen aning om att det skulle bli så omfattande. Så här i efterhand tänker jag på att det hade varit klokt att lägga in källhänvisningar, ju fler desto bättre för i efterhand kan det komma till ett läge när man inte vet var uppgifterna kommer ifrån. Är det vanliga namn man håller på med kan det bli rörigt. Sen kan det uppstå tillfällen när personer har uppenbart felaktiga födelsedatum eller födelseorter i husförhörslängderna.
Sen kommer nästa problem, om man kan kalla det problem. Hur mycket ska man ta med? Barn, nya makar, yrken, intressanta uppgifter om personerna eller vart de förflyttar sig genom livet? Det bästa är nog att söka ”raka” anor generation för generation, föräldrar och deras respektive föräldrar för att sedan gå igenom nästa generation.
Sen kan man ha ett släktnamn man inriktar sig på eller en ort där familjen man har härstammar ifrån. Man kanske har fotografier från platsen som man gensvar för. Personer som också släktforskar kanske har uppgifter eller bilder från trakten du kommer ifrån. Din familj kanske är från en rad av smeder, soldater eller någon annan spännande yrkesgrupp.
Om du sedan ”publicerar” dina anor har du större chans att få kontakt med andra släktforskare eller rent av nära släktingar, kanske få nya uppslag och komma vidare på släktgrenar du kanske kört fast på. Du kanske som jag får flera sidor av anor av en vänlig person och kan kanske själv bidra med upplysningar.
Själv går jag genom mitt släktarkiv med förnamn från a till ö, men det händer dock att man fastnar på en person eller får kontakt med personer med gemensamma anor. Sen är det ju också kuriosa som kändisar som man delar anor med eller kommer från den trakten du kommer ifrån. Det finns också en viss tillfredsställelse att hjälp andra som kört fast och det blir lite detektivarbete. Sen stöter man själv på problem som t.ex. att inte kan tyda en ort eller ett datum för att komma vidare och att längden saknas av en eller annan anledning, vilket kan lösas av bouppteckningar eller person som tagit på sig att rekonstruera födelselängder för en viss församling. Sen finns det en enkel lösning som att bara googla på en person eller gården där vederbörande kommer ifrån.
Sidor att publicera dina anor (ett urval):
Anbytarforum –> Forum för diverse frågor i släktforskning. Här kan man förstås också lägga in eller söka på en persons anor. En del har valt att lägga ut flera generationer på en specifik person och du kan ha tur med att hitta flera generation för en person som du kanske kört fast på.
Myheritage (Family Tree Builder) –> Program för att skapa och publicera sitt släktträd. Sen matchas du mot andra släktträd, får en webbplats där andra personer kan bli medlemmar och se ditt släktträd. Programmet är gratis och funktionaliteten på sidan är det också under en begränsad tid. Programmet finns också i flera språk vilket kan vara en fördel om du vill skicka anor till personer i t.ex. USA.
Disbyt –> Databas med över 22.2 miljoner poster, där personer har skickat in sina anor. Man kan söka efter en person som gäst med begränsad tillgång, blir man medlem får man se information om personerna. När man själv bidrar med utdrag (fil) får man tillgång till ev. släktträd för den person man söker.
Rootsweb –> En kostnadsfri släktforskningscommunity som använder onlineforum och mailinglistor för att hjälpa personer att söka sin familjehistoria. (Källa: Wikipedia)
Är en del av Ancesty.com.
Ancestry.se –> Ta del/söka anor på världens största online-gemenskap för släktforskning. Med 19 miljoner släktträd och 1,9 miljarder namn. Man kan också hitta personer som emigrerat till Nordamerika. Det finns passagerarlistor på fartygen som gick över Atlanten samt folkräkningsregister från USA (1790-1930). Exempel på vad man kan få –> se här.
Familjeband.se –> Familjeband.se är en mötesplats på Internet som riktar sig till personer med intresse för familj, släkt och bygd. Den är uppbyggd kring möjligheten att enkelt bygga familjeträd. Till dessa knyts en rad tjänster som bilder, kartor, interaktivitet och möjligheten att i Bygdebandsdelen få samtida och historisk information om personer och platser. Den informationen görs tillgänglig av hembygdsföreningar i Sverige. (Källa: Familjeband.se)
Familysearch –> FamilySearch är den största släktforskningsorganisationen i världen. Miljontals människor använder FamilySearch register, resurser och tjänster för att lära sig mer om sin släkthistoria. I över 100 år har FamilySearch aktivt samla in, bevara och dela släktregister över hela världen. Låntagare kan fritt få tillgång till våra resurser och service online på FamilySearch.org, eller via mer än 4500 Family History Centers i 70 länder, inklusive det välkända Family History Library i Salt Lake City, Utah. (Källa: Familysearch.org)